Skurks diagnos och rehabilitering

Samtal från Strömsholm

Fick nyss ett telefonsamtal från Lotta som jobbar på rehabet på Strömsholm. Hon är mamma till Rikard som gick i samma klass som mig på Hundsportgymnasiet. Båda två har hjälpt mig i mina frågor och undringar kring Skurks spondylos, och nu har jag blivit ännu klokare på vad det handlar om och vad jag borde göra. TUSEN, TUSEN TACK!!

Om jag verkligen vill satsa på att hålla honom fräsch, så är det bara att börja om på noll. Korta skrittpromenader i koppel, inget röj med andra hundar, hålla på med fysträning av olika slag.. Suck, det kändes jobbigt att höra. Även om jag vet att han har spondylos så har jag på senast tiden förträngt det lite, och låtit honom vara den glada hunden han är, låtit honom göra som han vill. (Inte belastat honom mer än han själv väljer att göra såklart) Veterinären som vi var till här i stan, när vi fick diagnosen, sa ju att det inte fanns något att göra.

Men idag fick jag en tankeställare. Det finns saker att göra. Vill bara inte att hans liv ska tas ifrån honom. Han är ju en sån livsglad hund, så glad, så lycklig.. som bara älskar att fara fram i skogen och flyga fram och busa med terrierflickorna.. Jobbigt var det som sagt.

Och draget förläggs på is. Kanske, om jag, efter att jag startat på noll igen, byggt upp honom riktigt bra och så, då kanske vi kan dra i framtiden. Men inte nu. Tragiskt 😦

På måndag ringer Strömsholm upp och då bokar jag en tid där. Jag kommer att bli väldigt fattig, och kanske har jag inte råd med kurserna jag skulle gått.. Men det är värt det. Jag måste få veta om jag kan göra något, och jag måste få veta bakgrunden till spondylosen, och inte minst, om det är något mer. Han är tre år  och har haft diagnosen länge, trots att vi i mitt tycke inte har belastat honom särskilt hårt. Det är liksom inte normalt.

Annonser

2 reaktioner till “Samtal från Strömsholm

  1. Veterinärerna på Strömsholm är jättebra verkligen. Hoppas de har massor med bra tips till Skurk så han håller o får må bra i många år framöver!

    Absolut jättetråkigt med draget då han är duktig på det och gillar det. Vem vet med rätt träning kanske ni kan börja igen sedan. Huvudsaken han får må bra

  2. Ni får försöka hitta skoj i att fysträna istället med andra ord.. Du får, precis som du skriver, tänka att om du verkligen satsar och gör det ordentligt nu från början så att han bygger rätt muskler så kan han kanske efter det får göra allt det han vill och älskar 🙂 Just de tankarna är nog de som får vara din motivation. Det blir då bra i längden. Framför allt skönt att det känns som du börjar få mer grepp om det. Sånt underlättar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s