Allmänt

Rasen man inte kan släppa

Läste ni föregående inlägg om mitt rasdilemma? Mina tankar har snurrat runt och runt i huvudet likt en centrifug 😀 Jag tackar det varmaste för samtliga kommentarer ni gett mig i inlägget, som alla hjälpt mig i rätt riktning på ett eller annat vis.

Jag har funderat på vad jag först och främst vill. Vill jag vinna SM i lydnad? Vill jag lägga ner den tiden det tar att vinna SM? I så fall behöver jag ha en hund som klarar av det. Typ en BC. Men jag vill inte ha en BC. Jag vill ha en charmig livkamrat som älskar att träna, och som inte behöver valla! Sen känner jag mig själv så pass bra att jag vet att min motivation kommer och går, och att jag ibland helt plötsligt känner för att prova något nytt, någon helt annan gren.

Jag tror såhär. En bra kelpie kan du ta SLCH med. Och det kan du med en bra staffe också. Svårigheten ligger i att hitta den där BRA individen. Men jag tror att jag är på väg. Jag har krokar här och där, och har de senaste två dagarna haft två samtal med kunniga personer inom rasen, vilket har gett mig hopp.

Nu får vi se vad framtiden vill! En sak är dock säker – om det krävs att jag väntar x antal år på rätt hund, så gör jag det!

Annonser

11 reaktioner till “Rasen man inte kan släppa

  1. klart man kan komma långt med en icke bruksras också 🙂 Frågan är om man är beredd att kämpa i motvind för att ta sig dit 😉

    1. Det är väl inte så klart 😉 Dock anser jag inte att man kämpar i motvind med en staffe.. För då hade jag inte valt den 😉

  2. Eftersom jag känner dig så hoppas jag att du kollat upp raserna jag föreslog…. ;-D Sen måste jag ju säga att en bra perro är ju inga fel heller 😉

    1. Ja visst har jag det, har kollat upp alla som kom som förslag! Jag har dock inte fastnat för någon av dem.. En perro vore kanon – om jag med säkerhet visste att jag fick en arbetsmaskin utan reservationer! ❤

    1. Hihi, såklart att du gör! 😉 Jag tror att jag kommer utvecklas massor med rasbytet, och jag tror att rasen kommer att passa mig som handen i handsken, vad jag nu har för mål!

  3. Problemet när det gäller staff är hälsan, som många mörkar med. Så kolla runt noga. Det finns inte många linjer som jag skulle köpa ifrån…
    Staffen som ras är en klockren bruksras. Otroligt fin motor, bra on-offknapp, är med på allt, glad jämt, föriga som attan och med en stor portion självförtroende och UTSTRÅLNING. Tror att hela svenska lydnadslandslaget hade kunnat utgöras av staffar. De har ju tillskillnad från de flesta bruksraser, bra mentalitet. De är stadiga, miljöstabila, har inget överdrivet resursförsvar, lätta att belöna…ja, jag kan hålla på i evigheter 😀

    1. Nej det verkar det svåraste! Har levt på Avelsdata i princip och har suckande stängt ner programmet när hund efter hund (eller okej, linje efter linje) verkar ha nåt fel eller nåt jag inte gillar. Det är svårt! Har fått nys om några parningar som är spännande ändå!
      Så kul att du som tränar aktivt med dina staffar (som för övrigt verkar hur härliga och personliga som helst), och vet vad som krävs av en träningshund, skriver sådär! Det är vad jag hoppas att få också! 😀

      1. Den perfekta hunden existerar inte, det vet både du och jag. Så en parning kan inte ha ”allt” – det kommer alltid finnas ett dåligt MH, ett dåligt röntgenresultat etc som spökar i bakgrunden. För att inte tala om det som inte syns på avelsdata, som kala fläckar, atopier osv. Mitt tips är att titta efter kombinationer där föräldrarna åtminstone är över tre år och har en eller flera utvärderade kullar efter sig. När det gäller hanhundsägare är dessa ett kaptiel för sig – det är lätt att säga att ens hane bara lämnat friska avkommor, när man bara har sporadisk kontakt med valpköparna….

        Vill du vara säker på att få en schysst brukshund, så finns det ju många duktiga ekipage på frammmarsch just nu. Jätteskoj! 😀
        Åk runt och titta på när staffarna tränar och tävlar, beter sig i spåret, i sökskogen, på löprundan osv. Det ger nog mer info än avelsdata när det gäller den biten. Vill du se en häftig lydnadshund på träning för Mona, Ditte eller Maria i landslaget, är det bara att hojta till. Baileys kommer även gå för Jessica Svanljung i finska landslaget i november i Göteborg, där man kan vara med som åhörare.

      2. Tackar så mycket för dina råd! 😀
        Framförallt dessa hudåkommor och allergier m.m. som inte syns är så himla svårt att få ett hum om, precis som du säger. Det verkar ju vara långt ifrån alltid som saker och ting kommer fram offentligt.
        Ja det skulle vara väldigt skoj! Får snabba på med körkortet så jag kan åka iväg och kika! Hojta när det är dags för kurs! 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s