Hundträning · IPO · Kurs/Utbildning

Ungdomssatsningens första helg

Just hemkommen från Enköping och första helgen med ungdomssatsningen (IPO). Det har varit intressant och vi är SÅ trötta nu! När vi anlände till träningsanläggningen hade alla fått ett paket var med lina och två leksaker från Alf, som äger stället. Mycket uppskattat! Tyvärr var han inte med denna gång, utan vi körde utan instruktör. Lördagen ägnandes åt lydnad, och söndagen åt skyddet.

Den största frågan jag tar med mig nu är mitt förhållningssätt. I helgen har jag sett mycket träning som inte alls liknar det jag lärt mig av de lydnadsinstruktörer och etologer jag lyssnat på. Det blir ett virrvarr i mitt huvud. Är det en slump att de som tränar tävlingslydnad med t.ex. BC eller golden har sin filosofi och träningssätt, medan de som tränar IPO med t.ex. Schäfer, malle eller holländare har ett annat? Eller?

20130428-182239.jpg

20130428-182243.jpg

Annonser

9 reaktioner till “Ungdomssatsningens första helg

  1. Vet precis hur du känner! Som gammal lydnadsnerd som har sadlat om till Ipo har jag kliat mig i hvudet och slitit mig i håret många gånger. Men jag ska erkänna, Ipo-lydnaden är mycket roligare

  2. Den stora skillnaden tycker jag är fokuset på attityd hos hunden! I IPO måste hunden ha en positiv attityd och pondus medan en hund i tävlingslydnad ”bara” behöva utföra momenten enligt regelboken (nu är det en konst i sig men hur många ledsna hundar har man inte sett i elitklass?). Spännande att följa er i ungdomssatsningen!

  3. vet inte om du pratar om korrigeringar osv? men det verkar inte vara en enda skyddsmänniska (ops nu får jag hålla i mig) som tror att man kan träna skydd utan korrigeringar.

  4. Jag håller med om att det är skillnad träningsmässigt, hundarna skiljer sig ju en del också. En malle slutar ju inte precis jobba för att det tog emot lite, eller hur man ska uttrycka sig. Jag satt själv i den där sitsen och kände mig förvirrad, löste sig rätt snabbt genom att jag tänkte på vad jag har i kopplet, hur jag VILL träna hund och hur jag BEHÖVER träna för att komma någonstans med den individen jag har. Med det sagt så har jag givetvis inte sett hur alla tränar ipo, skiljer sig nog i träningsfilosofierna där med 🙂
    I början kändes det skitjobbigt men nu i efterhand så tycker jag att jag har utvecklats och verkligen klivit ur min tidigare trygghetszon.
    Följ magkänslan, det blir alltid bäst i slutändan om man känner att man kan stå för det man gör 🙂

    Är det på mondioringstället ni tränat på? Hos Alf Jannesson? 🙂

    1. Mycket klokt skrivet! 🙂 anpassa träningen efter individen och träna på ett sånt sätt att du kan stå för de du gör 🙂

  5. Förstår din förvirring Petra! Men vet att du är klok nog att inte göra något som du själv inte tycker känns rätt! Det är klart att det är skillnad på att träna en malle och en bc med tanke på deras olika egenskaper. MEN, det har hänt sjukt mycket träningsmässigt i Sverige dom senaste tio åren och där tror jag att agility och lydnad varit snabbast och mest öppna för förändring. Det här kommer jag säkert få skit för, men jag tror att ipo och skyddsträning ligger efter….. Jag har rannsakat mig själv flera gånger när jag gått på olika jaktkurser och fått höra och se hur man ”ska” träna. För en jakthund är en sådan tuff hund osv…. Men nä. I slutändan så tror jag på mitt sätt att träna och det är vad som passar mig som tränare!! Jag kan inte vara någon annan än mig själv och göra något jag inte tror på för då funkar det inte!

  6. Det jag har sett allra mest av är att det i tex ”mallevärlden” (alt skydd/IPO-världen) är helt okej att ta i med hundarna och korrigera sin väg genom träningen. Quick-fix som jag kallar det. Jag har tränat för halva nordens elit i både skydd och lydnad. Och gudarna skall veta att det skiljer sig oerhört mycket i träningssätt. Men jag har sett många exempel på mallar och andra skyddshundar som går FANTASTISKT – och har kommit dit med enbart kicker och beröm. Korrigeringar och hårda tag är ingenting som är nödvändigt bara för att man har en hund som kanske är lite bättre på att ”ta det”. En bra förare är för mig en förare som kan tygla sig själv, vara strategisk och organiserad i träningen och inte reagerar en massa på känsla – tex rycker/sliter/ryter eller dyl i sin hund bara för att hunden just då inte gör det man önskar. Då får man kanske istället fundera på VARFÖR hunden inte gör som man önskar. En hund gör det den lärt sig och det den tjänar på om vi lär den rätt. Det gäller oav om man har en BC eller Malle.

    Mannen som vi tränar skydd för har tränat tjänstehundsskydd på hög nivå och är instruktör för andra som tränar sina tjänstehundar. Han har tävlat på mästerskap och har en helt otrolig pli på sina hundar. Och har jag aldrig sett honom korrigera sin hund med ”hårdare tag”. Han utgår ifrån belöning och att hunden skall få Tänka Själv och komma på vad den skall göra för att tjäna på det.

    För mig. Kommer min hunds välmående och vår relation före vår framgång på appellplanen. Kanske..är det en fråga om prioriteringar..?

    1. vad bra att det faktiskt finns folk som pysslar med snälla metoder.
      jag tror att det mest handlar om okunskap. de som inte vill lära sig som kör stenhårt på ”sin” grej och vägrar öppna ögonen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s